Tollereds Öfvre Kraftstation är ett unikt kulturarv – bevarat för eftervärlden genom museiföreningen Tollereds Öfvre Kraftstation. Föreningen ansvarar framför allt för visningar av museet, men även för underhåll av den maskinella och elektriska utrustningen.
Kraftverket var i drift mellan 1909 och 1981 och skapades ursprungligen för att elektrifiera Nääs Fabrikers spinneriproduktion.
Mellan 1909 till 1951 var Nääs Fabriker och samhället helt beroende av kraftgenereringen i de egna kraftstationerna Tollereds Öfvre Kraftstation respektive Nedre Kraftstation.
Tollereds Öfvre och Nedre Kraftstationer utnyttjade fallhöjden mellan Torskabotten och Sävelången, vilken var totalt 66 meter. Den maximala effekten uppgick till 1550 kilowatt.
År 1951 var nederbörden på sommaren och hösten inte tillräcklig för att ge en erforderlig vattentillgång till kraftstationerna. Med stigande produktion i bomullsspinneriet och ökande mekanisering samt elektrifiering steg behovet av energi och effekt. För att avhjälpa kraftbristen byggdes då en förbindelseledning till Hultafors Kraftaktiebolag, då man där kunde köpa ytterligare 300 kilowatt vid behov. Genom samkörning med Hultafors även under normal vattentillgång blev det en ytterligare säkerhet för att förhindra driftavbrott.
Denna förbättring var på längre sikt inte tillräcklig för att på ett ekonomiskt sätt kunna tillförsäkra fabriken och samhället den nödvändiga energin och effektökningen. Efter noggranna utredningar beslutade Nääs-Fabrikers styrelse att anlägga en kraftstation, som utnyttjade fallhöjden mellan Ömmern och Torskabotten på 10 meter.
Torska Kraftverk togs i bruk 1955. Torska Kraftverk gav då ytterligare 500 kilowatt. Totalkostnaden för den producerade energin blev lika stor som om motsvarande kraft hade inköpts från Vattenfall. Nääs-Fabrikers styrelse bedömde dock att den framtida egenproducerade elenergin skulle bli väsentligt billigare än att köpa elkraft från extern leverantör.
Kraftstationenvid tiden för dens tillkomst, bakom verkstaden och tuben.
Hjalmar Olsson med familj.
Driftern av kraftstationerna från 1909 till 1949 sköttes av en person; Hjalmar Olsson. Under hela denna tid styrdes hans dygnsrytm av arbetspass och jour.
Efter Hjalmar Olssons pension infördes 2 skift. Första skiftet 04:30-13:30 andra skiftet 13:00-22:30 . Sena skiftet hade nattjour samt jour lördag och söndag. Följande maskinister fram till 1976 då kraftstationerna såldes till Viskans Kraft hade då ansvaret för driften av kraftstationerna. John Johansson Algot Karlsson, Erland Johansson, Viktor Magnusson, John Gimdal och Gunnar Teodorsson.
På vardagar, när spinneriet skulle igång, började man kl 04:30 att starta Öfvre kraftstationen och sedan Nedre Kraftstationen samt Torska Kraftverk. Därefter kopplades Hultafors ur, om det inte var vattenbrist i systemet. På helgerna startades enbart Öfvre Kraftstationen. Torska Kraftverk och Nedre Kraftstationen var avställda, vilket räckte för att förse Tollereds samhälle med elkraft.
Driftstörningar på kraftstationen från 1909 till 1975 har naturligtvis förekommit. De är dock inte dokumenterade. Men några kan nämnas. Brand i generator 2 som orsakade ett längre stillestånd på aggregat 2. En maskinist fasad in fel generator. (Var inte i fas med övriga generatorer.) Problem med vattentillförsel i kanal och tub på grund av föroreningar växtlighet pinnar grenar mm som ströp vattentillförseln till turbinerna.
Redan 1951, vid sammankopplingen med Hultafors Kraftverk, visade det sig att det gamla ställverket i kraftstationen var för klent dimensionerat. Ett ställverk ska tåla en kortslutning utan att skadas eller totalförstöras. Om Torska Kraftverk och Hultafors Kraftverk var inkopplade, blev kortslutningseffekten på ställverket alldeles för hög. En annan nackdel var att överföringsförlusterna var stora i det gamla ledningssystemet som gick till fabriken. Därför var det tekniskt sett bättre att öka spänningen från 400 Volt till 10000 Volt. Det beslöts då att lägga om distributionen på följande sätt. All elkraft som producerades i Torska, Tollereds Öfvre och Nedre Kraftstationer transformerades till 10000 Volt och leddes till ett nybyggt ställverk (färdigt 1956). Från det nya ställverket, som placerades vid Norra Fabriken men manövrerades från Öfvre Kraftstationen, distribuerades kraften ut på de olika nätlinjerna.
Hultafors Kraftverk hade flera vattenkraftverk i de flödesrika åarna öster om Göteborg. Överst i Sörån låg Hultafors Kraftverk byggt år 1920 med en effekt på 170 kilowatt. Därefter låg Textilkompaniets verk vid Grönkullen, nuvarande Flygger Färg, byggt 1916 och idag nedlagt. I Nolån finns Sångåsen, byggt 1938 med en effekt på 295 kilowatt, samt Gisslefors, byggt 1927 och med en effekt på 600 kilowatt. I storån finns sedan 1945 Alpenäs, med en effekt på 330 kilowatt, och Bosgården, som byggdes 1960 och har en effekt på 1200 kilowatt. Den sammanlagda effekten uppgick till 2475 kilowatt.
Efter att i drygt 70 år ha försörjt fabriksanläggningen och den kringliggande bebyggelse med elkraft lades kraftstationen ned 1981 och ersattes av en ny underjordisk anläggning. När nya anläggningen tagits i drift var det meningen att den gamla kraftstationens maskiner skulle rivas.
Med insikten om att den ålderdomliga industrimiljön vid Tollered skulle störas svårt av ett sådant ingrepp bildades först en interimsstyrelse 1980 och därefter en intresseförening våren 1982 med syfte att verka för att kraftstationen skulle kunna bevaras som industriminne.
Arbetet inom föreningen kröntes med framgång och idag är kraftanläggningen framtid säkrad tack vare att fastigheten köptes av Lerums kommun och att den tekniska utrustningen skänktes till museiföreningen av dåvarande Viskans Kraft AB.
Som ytterligare garanti för en framtida bestående har förklarades dessutom kraftverket som byggnadsminne genom länsstyrelsens försorg. Detta skedde 1991, och kraftverket invigdes som byggnadsminne i maj 1992.
Tollereds Öfvre Kraftstation inviges som byggnadsminne. Biträdande länsantikvarien Thomas Engel invigningstalar inför spänt lyssnande åhörare.
JT Bergs väg 14
448 50 Tollered